Moster <3

Det har gått en vecka sen du valde att ta ditt liv. När jag tänker på dig känns det som att du var här hos oss igår, men i sorgen känns det som att tiden går så sakta. .. Att vara hemma hos mormor och stötta henne och Janne har gjort att jag börjar inse vad som egentligen har hänt och att du faktist är borta för gott.. Du kommer inte kliva in i mormors lägenhet med alla hundar runt omkring, du kommer inte berätta alla dina tokiga historier du alltid berättar och skrattar högt när du tänker på dessa.. Ååå vad jag saknar ditt skratt !!

Du har alltid varit min stora idol! När jag var liten såg jag alltid upp till dig och tänkte att när jag blir stor då ska jag bli som Annika!
Jag tänker faktist hålla kvar i alla fina minnen av dig och kommer fortfarande att leva upp till det! Jag ska bli och är även väldigt lik dig!

Det är helt ofattbart att du är borta! Jag saknar dig fruktansvärt mycket och önskar att du kom tillbaka. Men nu har du frid och slipper allt jobbigt du varit med om på senare tid.

Jag vet att jag inte har sagt det till dig när du fanns i livet.. det var så självklart att du var min favoritmoster och att du fanns väldigt nära mitt hjärta. Jag blir så besviken på mig själv att jag aldrig sa eller visade det på något vis för att visa hur mycket du betyder för mig! Min favorit och idol! <3

Att du kom och hälsade på hos mig igår gjorde mig väldigt glad och lättad! Jag förstod först inte vad det var som hände men när Molly var så rädd för att gåin i köket märkte jag att något var annorlunda. Jag blev rädd till en början men när jag kom på iden att det kanske var du som var här och tittade till mig fick hela mig att känna mig lugn och sorgen tog ett steg åt sidan för en stund.

Imorgon är det dags för begrevningsbyrån.. Det känns helt skummt att behöva planera din begravning.. Jag har inte riktigt förstått att du är borta på riktigt.. Jag vill tro att du kommer komma tillbaka till oss med ditt glada leende och dina knasiga historier. Men jag nyper mig i armen och inser att det är bara en dröm. En dröm som aldrig kommer bli sann, men en dröm som jag vill ha kvar!

Jag saknar dig så fruktansvärt mycket och jag hoppas att Lilly och de andra änglarna tar hand om våran fina ängel som vi släppt till himlen. VILA I FRID ANNIKA MIN FAVORIT MOSTER OCH IDOL <3

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0